Jag måste prata om något riktigt dreaded. Sexappeal och DJs. I lördags mådde jag pyton rent fysiskt och stod bakom DJ-båset med en sjukt surmulen blick (har jag fått höra - och... okej, det stämmer antagligen). Jag kan nog till och med säga att de som kom fram och ville önska en låt blev avskräckta. Det var ändå tre tappra snubbar som tacklade denna visir av trötthet, stress och hunger, och kom fram och snackade. Två av snubbarna var casual "har inte vi setts innan?", vilket är mycket möjligt att vi gjort, men den tredje är den som var intressantast. Han var nyss hemkommen från Miami och hade där haft ett gig med Rebecca och Fiona (såklart...) på familjens klubb. Han berättade om hur marknaden ville ha no-ones från Europa som verkligen kan sin grej och vet vad de gör. Jag var perfekt! Och sen blev han bortvinkad från scenen.

 

Alltså, just det här. Kan man inte skryta om att man är bättre än kvinnan, så ser man till att anställa henne. Jag är en given feminist men är nu så himla trött på att behöva älta mina och andra kvinnors (och queerpersoner, och tja, alla som inte följer normen "cis-man") rättigheter att jag helt enkelt inte gör det. Men det här var ett så spännande fall. En kombination av att lågstadieskryta, men med en inflikning i form av en komplimang. 

 

Och såhär är det. Jag har insett att det är mycket attraktivare att stå bakom ett träbås med tekniksaker och hörlurar än att stå och dansa till det. DJn har ju en viss hjälteidentitet idag, ofta blir det klart väldigt fort vad hen har för musiksmak (vilket för många är en dealbreaker), dessutom är det tydligt att DJn har lagt engagemang och ambition bakom en hobby för att komma fram bland nattklubbarna, som ibland är kluriga att över huvud taget komma in på. I Stockholm köar man, i Malmö är det kontakter som gäller. 

 

Jag träffade en relativt ny vän igår som har bott i London några år. Han bekräftade att även i London fick DJsen en viss glow av att arbeta på nattklubben (obs: inte långt från bartendern eller bouncern!), oavsett utseende fick de sin beskärda del av beundrare. Han tyckte man kan jämföra det med de som spelar i band - hur dåliga de än är så går det hem.

 

Så vi får se ikväll. Något säger mig att det inte kommer vara det primära med jobbet inatt.